Inga höga skalor här inte!

Jag skulle nog aldrig klara av att bli stum, för jag menar det är riktigt frustrerande att inte kunna prata! Det enda jag kan få fram genom min mun är viskningar. Väldigt frustrerande. Så reaktionen jag får av syrran när hon kommer hem och hon hör när jag desperat försöker prata mer normalt är att hon viker sig dubbelt av skratt. Förståeligt, men hur mår jag efter det? Frustrerande.

Haha, bitter på detta men förhoppningsvis kommer min röst tillbaka och att jag mår bättre! Så min dag kommer innehålla kurering på hög nivå. Men något som jag kan glädja mig åt är att jag och min fina kille har varit tillsammans i 4 månader officiellt, men vi har träffats i ca 7 månader (snart). Älskar dig! :)


Bild från weheartit


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0